Szondi ur mitt perspektiv

Om Leopold Szondis psykiatriska system

När jag har diskuterat olika frågor på communities, så har jag ofta fått tillfälle att referera till den gamle freud-lärjungen Szondi. Denne var en stor systematiker, som skapade en mycket finförgrenad struktur av mänskliga karaktärsdrag. Jag tänkte att jag skulle ta och introducera Szondi här i mitt forskningscenter redan från början, så att de vilka jag kommunicerar med i någon mån ska kunna förstå vad jag menar utifall jag skulle svänga mig med uttryck som "Sz3" eller dylikt.

Först och främst kan jag rekommendera en bra länk: Kenmos Szondi-tolkning. Där får man en god inblick i dagens "szondiana" och hur denna kan tillämpas praktiskt. Går man till källan, Szondi själv, så möter man ett något annorlunda angreppssätt. Szondi var framför allt intresserad av de patologiska tillstånd som kan uppstå av affekterade begär, s.k. drifter, efter något eller några av de fyra karaktärsdimensioner, som Szondi hade ställt upp som en grund för sin struktur.

Jag själv har försökt mig på en tredje tolkning av Szondis fyra "vektorer" eller "sektorer", och har landat i fyra ordpar, vart och ett bestående av ett verb och ett adjektiv. Dessa är:

• Sz1 göra rätt
• Sz2 känna skönt
• Sz3 tänka sant
• Sz4 vara gott

Jag menar att dessa fyra dimensioner fullständigt täcker in människans temperament eller förhållningssätt till den s.k. verkligheten. Den fjärde sektorn ("vara gott") innebär inte att "vara god" utan "att vara där det är gott att vara". Den tredje vektorn ("tänka sant") har jag mer och mer kommit att tycka passar särskilt bra in på mig själv, och säkert hör många andra forskarnaturer dit också. Sammanblandningar av begreppen "rätt" (Sz1) och "sant" (Sz3) är vanlig, men icke desto mindre är det en stor skillnad mellan dem.

Ja, det var en liten snabb-info om Szondi, i all enkelhet!

Källan Szondi - och Kenmo

Om man tar del av Kenmos tolkning av Szondi, finner man åtta istället för de fyra vektorer jag använde mig av. Mina vektorer som jag angav var ju dessa:

• Sz1 göra rätt
• Sz2 känna skönt
• Sz3 tänka sant
• Sz4 vara gott

Mina fyra vektorer motsvaras emellertid av Kenmos åtta på följande sätt:

• Relation = Sz 1 a
• Kraft = Sz 1 b
• Kvalitet = Sz 2 a
• Exponering = Sz 2 b
• Struktur = Sz 3 a
• Fantasi = Sz 3 b
• Stabilitet = Sz 4 a
• Kontakter = Sz 4 b

Så egentligen har jag som Kenmo (och Szondi själv) också åtta vektorer, fast på grund av att de intimt hör ihop två och två, så har jag, med syftet att förenkla så långt det går, valt att i initialskedet tala om endast de fyra sektorerna. Men var och en av dessa har således närmare bestämt en passiv och en aktiv form - "a" utgör den passiva, och "b" den aktiva. "Kvinnlig" och "manlig" form förekommer även att man talar om i de här fallen.

Visst finns det åtskilliga sätt att typisera människor och mänskliga karaktärer på. Vad gäller Szondis system, så utgick denne psykiatriker först från Freud, vars lärjunge han var.

Freud hade ju en teori om att sexualdriften ligger bakom många psykiska störningar, men Szondi upplevde detta som lite för begränsat. Han (Szondi) tyckte sig nämligen kunna skönja fler drifter hos människan än bara just sexualdriften. Han fann tre till: paroxysmaldrift; jagdrift; och kontaktdrift. Sammantaget fick han således fyra drifter:

• sexualdrift (Sz1)
• paroxysmaldrift (Sz2)
• jagdrift (Sz3)
• kontaktdrift (Sz4)

När han arbetade vidare med sin systematik fann Szondi att varje vektor av de fyra på ett naturligt sätt gick att dela upp i två, med en aktiv och en passiv form.

För att ta ett exempel: inom sexualdriftsektorn finns två förhållningssätt: ett masochistiskt och ett sadistiskt, för att driva det hela till sin ytterlighet. Ett "kvinnligt" och ett "manligt" beteende kunda man även säga.

På motsvarande sätt konstaterade Szondi att det gick att dela upp de andra drifterna. Inom paroxysmaldriftsektorn exempelvis ett behov av att "bli skrämd" respektive ett behov av att "skrämmas" (eller mildare uttryckt: behov av upplevelser respektive behov av att basunera ut sensationer). Osv.

Så Kenmos åtta begrepp är just Szondis fyra huvudklasser, var och en med en underavdelning a och b. Att jag nästan övertydligt förklarar detta beror på, att jag har fått frågan om hur mitt Szondi-system och Kenmos egentligen hänger ihop.

Mänskliga behov - enligt Szondi

Szondi intresserade sig i hög grad för de patologiska tillstånd som han menade kan uppstå av de respektive fyra drifterna. Jag ämnar dock inte gå in på denna patologi här i detta sammanhang, utan nöjer mig med att redovisa de mänskliga behov som, enligt Szondi, ligger inom normalitetens ramar. Observera dock, att det är Szondis egna definitioner, varav några kan framstå som förlegade eller diskutabla idag. Kvinnligt-passivt och manligt-aktivt får vi väl se mera som metaforer numera.

S

Sexual-drift

h (hermafroditism) (Sz1a) - behov: att vara kvinnlig; moderlig; passiv; att bli ledd.

s (sadism) (Sz1b) - behov: att vara manlig; en fadersgestalt; aktiv; att leda.

 

P

Överrasknings-drift

e (epilepsi) (Sz2a) - behov: överraskning medelst explosionsartad laddning; intolerans.

hy (hysteri) (Sz2b) - behov: affischering; ge gåvor; fantasteri; "den moraliske sensorn".

 

Sch

Jag-drift

k (katatoni) (Sz3a) - behov: ställföreträdande jag; introjektion; materiellt jag; idealisering av objekt ("det vill jag ha!"); "den rationelle sensorn".

p (paranoia) (Sz3b) - behov: utvidgning av personligheten; andligt jag; projektion; jag-idealisering ("det vill jag vara!").

 

C

Kontakt-drift

d (depression) (Sz4a) - behov: att söka efter objekt; att samla; att rivalisera.

m (mani) (Sz4b) - behov: att klamra sig fast vid en bestämd person / familj / religion / samhällsklass / nation; att säkerställa förvärvade objekt.

Som vi kan se, mynnar alla Szondis åtta vektorer i var sitt patologiskt tillstånd, enligt honom orsakat av otillräcklig behovstillfredsställelse inom respektive vektor. Som jag ser det, så kan detta stämma, utan att man för den skull egentligen behöver blanda in frågan om arv eller miljö. Man kan se på saken så, att där kan finnas en ärftlig disposition - eller inte - och där kan finnas brister i miljön för den enskilda individen av sådan art och omfattning, att begär uppstår som kan växa till den grad, att man kan tala om sinnessjukdom.

Det verkligt intressanta med Szondi finner jag emellertid inte de psykotiska avarterna vara, utan snarare de eventuella personlighetskaraktärer som kan finnas inom det normalas ramar. Och är det så, att dessa faktiskt finns, så öppnar sig ett mycket intressant fält för forskning om hur miljön skulle kunna tillrättaläggas - för att skapa bättre förutsättningar för de fyra eller åtta personlighetskaraktärerna att leva i harmoni med sig själva och med varandra. Ytterst är detta en fråga om hur samhället på ett optimalt sätt kan och borde inrättas för sina invånare - som en viktig del för gynnande av fredlig samexistens och till eliminerande av sociala konflikter.

Och ett sådant samhälle, förverkligat, neutraliserar ju samtidigt drifterna, så att de aldrig behöver uppstå. Jag tror att Szondis yttersta syfte var att försöka utröna en samhällelig modell med plats för alla de olika personlighetskaraktärer som han kunde urskilja. Han ägnar stor möda åt att förteckna olika yrken, lämpliga för respektive kategori. På detta sätt ansluter han sig till Ehrensvärds målsättning att finna fram ett samhällssystem, där människan kunde leva i harmoni och beftiad från drifter. På detta viktiga sätt hänger de ihop, mina två forskningsprojekt om Ehrensvärd och Szondi.

Vidare rön

Mer eller mindre av en slump fann jag (år 2020) dessa "vis­domar" av mig själv, vilka jag år 2018 hade lagt ut på min "tidslinje" på Facebook. Jag fann dem väl integrerade med mitt Szondi-system i övrigt. Således tar jag med dem här. Jag skrev:

Vi anses ju äga fyra huvudsakliga känslor:

1. Vrede
2. Rädsla
3. Glädje
4. Sorg

Och enligt min tolkning av Szondi, äger vi fyra kognitions-vektorer:

1. Göra Rätt
2. Känna Skönt
3. Tänka Sant
4. Vara Gott

Nu har jag äntligen funnit matchningarna mellan de fyra känslorna och respektive Szondi-sektor:

Vrede är behäftat med Sz1 (Göra Rätt)
Rädsla är behäftat med Sz2 (Känna Skönt)
Glädje är behäftat med Sz3 (Tänka Sant)
Sorg är behäftat med Sz4 (Vara Gott)

Du må finna detta nys-aktigt; men för att komma in på spåren krävs stort mått av tänkande. På djupet; inte på ytan; icke att begära överlag 😉

Tänk exempelvis på en smed: denne måste hamra det glödgade järnet på ett visst sätt för att lyckas. Då får man inte vara mesig; nej - rätta sinnelaget är Vrede (men inte spotskhet).

Tänk exempelvis på bonoboer eller kaniner: dessa tar till sex för att få bukt med sin otrygghet; sina frustrationer; sin stress; sin Rädsla: de vill "Känna Skönt" som botemedel på den "Känna Icke-skönt", som de oftast erfar.

Tänk exempelvis på den, som bemödar sig om att tänka sant — och slutligen lyckas uppnå en sann visshet: DET är sann Glädje!

Tänk slutligen på den som har "kontaktdrift" (alltså Sz4), som intet hellre åstundar, än få Vara Gott. Denna blir alltid besviken, ty det är ett ouppnåeligt stadium (i denna värld). Ständiga förluster tör kanta denna stackares livslopp - varav uppkommer Sorg.

Fortsätt in på Dygdens väg!