2010-10-11

SBF
Byggavd
Mats Ohlin

Nya plan- och bygglagen (2010:900)

Utkast till skyltprogram för Eskilstuna

Diskussionsunderlag 2010-10-11

Uppdraget

Byggavdelningen har haft en gällande policy för skyltlov förankrad i PBL (1987:10). Den kommande nya plan- och bygglagen (2010:900) innebär förändrad lagstiftning varvid behovet av en revidering av synsättet på skyltlov har uppstått. Mot denna bakgrund har chefen för Byggförvaltningen uppdragit åt mig att påbörja arbetet med att ta fram en skiss till nytt skyltprogram för Eskilstuna. En sådan skiss föreligger här i ett första utkast till en introduktion i ämnet. Det rör sig endast om ett diskussionsunderlag. Förhoppningsvis kommer synpunkter att påverka den fortsatta utformningen!

Mats Ohlin

Vad säger PBL?

PBL (2010:900) säger att

• regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att skylt ska ha god form-, färg- och materialverkan (8 kap 3§ 2)

• bygglov krävs för en byggnad som byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt, under förutsättning att byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan (9 kap 2§ 3 c)

• det för en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan dock ej krävs bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär (9 kap 5§)

Hur bör man tolka PBL?

Vilka skyltar kräver bygglov?

En skylt som sätts på en byggnad kan — men behöver inte nödvändigtvis — ändra byggnadens och/eller områdets karaktär. Vissa skyltar har enbart informativ funktion, men vanligen är en väsentlig funktion hos skylten att väcka uppmärksamhet. Den smälter då inte in i omgivningen utan förändrar dess karaktär med nödvändighet genom denna sin uppmärksamhetsväckande funktion. Att ändra en byggnads eller ett områdes karaktär kräver bygglov. I så motto bör grundsatsen vara att bygglov behövs för skylt på byggnad även en- och tvåbostadshus. Fristående skylt är såvitt kan bedömas enligt denna logik inte bygglovspliktig, men sådan skylt ska ändå ha god form-, färg- och materialverkan (om regeringen så bestämmer).

Vad har stadsbyggnadsnämnden att pröva i ansökan om skyltlov?

Byggnadsnämnden har till uppgift att pröva om skylt som förändrar byggnads eller omgivnings karaktär uppfyller lagens krav på god form-, färg- och materialverkan (om regeringen så har bestämt).

Vad är god formverkan?

En enskild form som framstår på ett visst sätt i sitt sammanhang ger en god verkan om:

• en sakkunnig bedömer och kan argumentera för att formen ger en god verkan
• den allmänna meningen om formen är att den utgör ett gott val
• den enskilda individen i regel får en spontant positiv upplevelse av formen

Vad är god färgverkan?

I princip gäller samma som för god formverkan således: en enskild färg som framstår på ett visst sätt i sitt sammanhang ger en god verkan om:

• en sakkunnig bedömer och kan argumentera för att färgen ger en god verkan
• den allmänna meningen om färgen är att den utgör ett gott val
• den enskilda individen i regel får en spontant positiv upplevelse av färgen

Vad är god materialverkan?

Förutsättningarna för denna är i princip samma som för god form- och färgverkan nämligen: ett enskilt material som framstår på ett visst sätt i sitt sammanhang ger en god verkan om:

• en sakkunnig bedömer och kan argumentera för att materialet ger en god verkan
• den allmänna meningen om materialet är att det utgör ett gott val
• den enskilda individen i regel får en spontant positiv upplevelse av materialet

God skylt — eskilstunaexempel

Det finns en mängd olika sorters skyltar. Den typ som närmast berör bygglovhanteringen är den byggnadsanknutna skylten. Skylt kan på ett eller annat sätt vara integrerad i fasaden till den byggnad den sitter på, vilket ofta ger ett gott resultat. Här följer ett antal sådana exempel enligt varierande principer.

Generella aspekter på god skyltning

Placering

En skylt bör betraktas som en del av den byggnad den sitter på. Därför skall allmänna funktionskrav ställas på skylt liksom vilken annan byggnadsdel som helst. Av detta följer att skyltar inte får hindra framkomlighet etc. En policy beträffande utskjutande skyltars höjdplacering över allmän mark kan vara relevant, exempelvis. Dock bör sådana krav inte vara alltför dogmatiska eftersom det även finns estetiska aspekter på skyltens inplacering i fasadens grammatik vilka i vissa fall borde få tumma på höjdgränsen om detta rimligen låter sig göra.

Form

Formens variabler när det gäller en skylt är:

• storlek
• geometrisk form
• utbredning (förhållande mellan bredd och höjd)
• tjocklek
• distans från bakgrunden

Plan- och bygglagen stipulerar god form för skylten i förhållande till byggnaden den är placerad på och i förhållande till den omgivande miljön.

Färg

Färgens variabler när det gäller en skylt är:

• Skyltmaterialets bakgrundsfärg och teckenfärg
• I förekommande fall lysfärg
• Färgeffekter på byggnaden genom eventuell indirekt belysning av skylten
• Färgeffekter på omgivningen genom skyltens lysegenskaper

Plan- och bygglagen stipulerar god färgsättning för skylten i förhållande till byggnaden den är placerad på och i förhållande till den omgivande miljön.

Material

Materialets variabler när det gäller en skylt är:

• Textur
• Reflexionskoefficient
• Klimatbetingad föränderlighet
• Miljöpåverkande egenskaper
• Materialvalets speciella innebörder

Plan- och bygglagen stipulerar god materialverkan för skylten i förhållande till byggnaden den är placerad på och i förhållande till den omgivande miljön.

Områdesspecifika aspekter på god skyltning

Grundresonemang

Man skulle kunna se de stora tätorterna i kommunen (Eskilstuna och Torshälla) på följande vis i skylthänseende. Ytterområdena och några av de perifera infartslederna präglas ju av urban sprawl och nyetableringsanda. Här råder marknadskrafterna relativt fritt. Men ju längre in i centrala staden man kommer, desto mera tar den kultiverade och planerade ordningen över. Denna successiva förändring, som man kan märka på flera sätt i bl.a. byggnadernas och gatumöblernas utseende och ordnande jämte utförandet av de allmänna ytorna, kunde få återspegla också skyltningens karaktär.

Ett sådant synsätt kan innebära att ett relativt vidsynt perspektiv på skyltning anläggs på exempelvis den framväxande strukturen vid Västerleden, Mått Johanssons väg, yttervästra Kungsgatan liksom Eskilstunavägens i Torshälla yttre sträckning. Medan stadskärnorna behandlades mera restriktivt. Noggrannast reglering kunde följdriktigt råda i de centrala områden som har en kulturprägel samtidigt nedtonad kommersiell prägel, såsom Faktori- och Munktellstaden; Rådhustorget i Torshälla etc. Speciella ställningstaganden borde eventuellt till för Eskilstuna centrum (särskilt Fristadstorget), Köpmangatan-Rådhustorget, Järntorget, Östra torget i Torshälla, med flera ”kommersiellt-civilicerade” miljöer.

Särskilda reklamplatser

Vissa strategiska platser i staden som kan ses som lämpliga eller åtminstone inte olämpliga, kan utpekas till särskilda reklamplatser (med storskaliga referenser till exempelvis Piccadilly Cirkus i London och Stureplan i Stockholm). Nybroplan i Eskilstuna är i viss mån en sådan plats. Rätt utformade kan reklamplatser skapa starka identitetspunkter i stadens kvälls- och nattliv.

Också enstaka strategiskt placerade reklamskyltar kan bidra till stadsmiljön på ett positivt sätt, som den klassiska Stomatol-skylten i Stockholm, liksom i Eskilstuna kanske Baxer-skylten över Rådhustorget.

Vidare

Ytterligare kan finnas att säga.